My own private pressarkiv
I dag skriver DN om Lena-boken. Det är roligt, men lite läskigt också. Som om min text förändras när jag fattar att den ska läsas. Blir verkligare. Men kanske kan jag hoppas på några intressanta samtal som följd.
På min skärm, bakom det här fönstret, cyklar Lena nu till Bosse Strömstedt tidigt tidigt på måndagsmorgonen för att lämna sin debattartikel efter påhoppen på hennes figur efter Nyfiken blå-premiären. Hon har skrivit hela natten, fullständigt rasande.
To be continued …
”Fy fan. Fy fan. Fy fan. Fy fan. Fy fan. Fy fan. Fan. Fan. Fan. Fy fan. Djävlar. Djävla skit. Djävla helvete. Djävla förbannade helvete. Och magen är åt helvete också. Fan. Och ont i huvet. Gud, om jag fick sova. Om jag kunde sova. Tänk om dom ville ge mig lite curare.”
Lena skriver från sjuksängen på SÖS. Det är 1971 på våren. Hon är bakis på sömntabletter. Flera av de sorter som totalförbjöds tretton år senare. Det kliar på benen. Och framför henne ligger ett oöverstigligt berg av återuppbyggnad. Lena Nyfiken Rädd men kommer att Klara Sig andas djupt och skriver.
Boken om Lena Nyman håller på att skriva sig här i min dator. Vill du hjälpa till? Mejla mig vad du tänker på. annikatmpersson@gmail.com
2011-01-23. Det är 90 år sedan den allra första vernissagen. På fredag öppnar Liljevalchs vårsalong igen. DN:s Annika Persson söker en förklaring till dess stora popularitet och hittar grisar, pudlar och en man som verkligen hatar påven.
Den har dödförklarats många gånger. Den spretar otidsenligt, visar mellanskiktskonstnärer som ingen vill ställa ut och borde varken dra till sig publik eller etablerade konstnärer. Men den finns kvar, och nittio år efter att den skapades drar den större publik än någonsin. Fortsätt läsa ”Det våras för 131 konstnärer”
2009-04-25. Har åttiotalisterna haft det tuffare än tidigare generationer? Det påstår Gustav Fridolin i en ny bok. Annika Persson frågade honom varför. Och spanar efter samtiden i de unga författarnas böcker.
Alla kastar sig över en generationsberättelse. Det har de också gjort med expolitikern Gustav Fridolins nya bok om åttiotalisterna: ”Blåsta”. Fortsätt läsa ”Den blåsta generationen”
2009-09-14. Författaren Inger Alfvén har skrivit sin tjugonde roman. ”Man är lite närmare ändligheten nu”, säger hon. ”Man vet aldrig när det är den sista.”
Idén till ”När förnuftet sover” väcktes i en rättssal. En invandrarkvinna stod åtalad för bedrägeri mot en gamling. ”Det ser man ju att hon är skyldig”, snabbtänkte Alfvén som satt som nämndeman. Kvinnan var hårt mejkad och lite rundlagd. Stel och behärskad. Fortsätt läsa ”Åldrandet som schablon”
2009-09-22 . ”Mina vänner vill inte gå ut med mig”. Mexikanskan Lydia Cacho dödshotades när hon skrev om pedofiler och avslöjade korruption. Nu kommer hennes bok ”Jag låter mig inte skrämmas” på svenska.
Mexikanska journalisten och människorättsaktivisten Lydia Cacho grävde upp ett nätverk av pedofiler i sitt hemland och skrev om det i boken ”Jag låter mig inte skrämmas”. Sedan dess lever hon under dödshot. Fortsätt läsa ””Jag låter mig inte skrämmas””
2009-12-05. Både Gellert Tamas och Lena Sundström har gett ut böcker om främlingsfientlighet i höst. Stora dokumentära skildringar – ”De apatiska” och ”Världens lyckligaste folk”. Boklördag sammanförde dem för att tala om hur främlingsfientligheten ser ut i dag.
De båda författarna tycker det är kul att träffas igen. Sist var på ett författarevenemang i Umeå. Nu sitter de i varsin fåtölj i caféet högst upp i Åhlénshuset och faller varandra oupphörligt i talet. Utan ytterkläder ser de nästan likadana ut i sina jeans och svarta tröjor. De har båda studerat avhumaniseringens mekanismer, den ena i den svenska byråkratin, den andra i den danska vardagen. Fortsätt läsa ”När makten anpassar sig”
2003-12-31. Kändisjournalisterna vann. Hösten tillhörde hovreportrarna på kvällstidningarna, de före detta prinsesspojkvännerna, Big Brother-Linda och den rosa champagnen. Annika Persson gav sig ut i vimlet och sökte meningen med kändislivet.
”Svenska kändisar hycklar”, skrev Expressens nöjes- och hovreporter Johan T Lindwall på den prestigefulla debattsidan i samma tidning den 30 oktober. Han skrev apropå den nyutkomna boken om prinsessan Diana, där hennes
butler Paul Burrell avslöjade hennes intima hemligheter.
”Snaskigt?” frågade Johan T Lindwall retoriskt. ”Ja, absolut”, svarade han sig själv. ”Fel?” ”Knappast.” Fortsätt läsa ”Pengar och extas”
2004-03-07. Vilseledande, säger cellbiologen. Skitsnack, säger näringsexperten. Inspirerande, säger läsarna. Det handlar om Deepak Chopra, guru i den 25-årsjubilerande genren självhjälpsböcker. I maj kommer han till Sverige för att marknadsföra sin nya bok ”Att välja glädjen”.
”Man måste välja här i livet mellan leda och lidande”, sade Madame de Staël en gång. Men nu får vi i stället välja mellan hälsa och glädje. Vårens bokflod bjuder som vanligt en lång rad titlar som ska göra oss lyckliga och friska. På omslagen kupas mjuka händer kring stenar, ägg eller strålande klot. Titlarna refererar till urgamla österländska vishetsläror och religiösa urkunder: ”Din dagliga karma”, ”De nya uppenbarelserna”, ”Sinnets magi”. Andra, som Cheri Huber, går hårdare fram: ”Välj själv, välj livet! Att lida är valfritt”. Fortsätt läsa ”Kosmisk kvantsoppa”
2003-09-21. För första gången i Sverige spelas nyskriven dramatik direkt för bilen. DN fick skjuts från Sergels torg till Bredäng och tillbaka igen.
DET ÄR KVAVT och hett som helvetet när vi passerar Aspudden. Fönstren är stängda nu. Tidigare har de rullat upp och ner i ojämna intervaller. Den lilla lampan på instrumentpanelen som visar att samma luft går runt runt inne i bilen lyser. Vi kommer att kvävas tillsammans här. Det stod att man fick åka på egen risk. Fortsätt läsa ”Teater – snart i var mans bil”